Lunch date

Idag har jag målat några tunna lager vit färg över "blobben" på tavlan för att tona ner den lite och sen täckt över kanterna med masking fluid som jag alltid gör så att man kan måla mer fritt omkring den och sen bara dra bort masking fluiden som torkar som en plasthinna.

Sean hade sagt att han skulle gå till japanska cafét vid the docks och jag hade först inte tänkt äta lunch ute, men sen gick jag dit precis före två för jag tänkte överraska honom när han kom dit på lunchrasten sen. men så dök han inte upp utan hade visst gått till en kinesisk restaurang istället.... Han kom dit en stund senare och drack kaffe iallafall innan han gick tillbaka till jobet och jag drack kaffe och åt en cibatta sando med tofu och sallad. Vi som var där först fick även en liten gratis dessert medan vi väntade på lunchen, det var någon slags stekt brödskiva med honung och äppleklyftos. Asgott! de är så snälla där!
Jag satt och läste Visual Artist's Newssheet som jag fick i posten idag. Det är en tidning alla medlemmar i Visual Artists Ireland får varannan månad. Där hittade jag två artiklar skrivna av min förra tutor Blaise Drummond som pratade om hans liv som konstnär i lantliga county Longford och en artikel av min förra klasskamrat Loretto Loney som också pratade om hur det finns för få möjligheter för konstnärer i mitten av Irland.

Kollade på lite annonser om residencys och utställningar och hittade kanske en eller två jag kan ansöka till.

Gillar verkligen Blaises målarstil, men trots att alla tyckte att vi hade så mycket gemensamt då vi båda är intresserade av modernism så var han rätt svår att ha som tutor och delgav mig inga yrkeshemligheter precis. Han kom bara in i ateljen och satte sig och kollade på ens grejer utan att säga något och sen ställde han alltid en massa kryptiska frågor om varför och hur man gjort en viss sak. Sen var han sällan där när man behövde honom och sa lätt lite sarkastiska grejer, inte så mycket till mig kanske, men till Maria som var i samma atelje som alltid blev helt röd i ansiktet ;) Han lärde mig några värdefulla grejer ändå: vilken den bästa primern var, vad man kunde blanda i akryl och oljefärger för att få annan konsistens och hur man viker hörnen på målarduk man spänt. dessutom var han den som faktiskt gillade iden att jag skulle göra en installation med tapet till utställningen då de andra tutorerna var tveksamma (innan de ändrade sig till min fördel för att jag inte gav mig). Dock fick jag nog mer konkret hjälp av Deirdre och Mike, trots att de var rätt jobbiga ibland. Speciellt Mike för han blev så ultrakritisk av allas arbeten sista terminen, antagligen för att pusha oss men istället tryckte han ner oss i skoskaften...

Fick iallafall veta att Blaise var ett fan av Sparklehorse på 90 talet (när han såg att jag hade dem på iPoden). Är lite arg på mig själv också för att jag aldrig riktigt kunde hålla igång en diskussion med honom utan svarade mest ja och nej när han frågade något, skulle ha försökt lära känna honom mer när jag kunde. Han är ju faktiskt en av Irlands största nutida konstnärer...





Sen var jag i Powell's konstnärshandel och köpte mer masking fluid och pratade med Catriona och sa att jag tyckte att vi skulle ta upp det där med att ha Lunch dates en gång i veckan några från klassen så man håller kontakten, för det började vi med en gång i september, men sen blev det inget mer med det. Det tyckte hon också så hon skulle höra av sig till några andra och sen ska vi ta det någon dag nästa vecka. Känner att jag har lite abstinens på att träffa folk nu när jag varken jobbar eller går i skolan, förr, även om man inte gjorde saker så ofta med folk på fritiden, så pratade man ju alltid en massa på jobbet och i skolan. Saknar våra fika diskussioner i kafeterian i college och våra frukost möten... Det kunde bli mycket snack och ingen verkstad allt för ofta ;) haha! Vi hade ju nämligen inga fasta lektionstider förutom då och då när vi hade tutorials eller workshops så vi tog rast lite när det passade, besökte varandras ateljeer etc...

Nu ska jag skissa upp motivet på min tavla innan det skymmer. Hatar att inte ha vettig belysning i lägenheten! Har en dagsljus lampa i sovrummet, men den är inte stark nog så skenet blir lite gråblått och i köket är ljuset för gult. När man sen kollar på de färger man målat i dagsljus så är de inte så som man tänkt sig. Svårt att skilja på små variationer i blå och gröna nyanser etc... Skitirriterande! Skulle helst vilja ha lysrör men det finns ju inte i en lägenhet ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0