Känner för att gå på trav!
Minns när vi var små och alltid följde med mamma, pappa och deras kompisar till olika travbanor i mellansverige. Det var ett riktigt äventyr vär man var 10-12 år och jag och Johnny gick på upptäcksfärd både på stall och publiksidan, köpte glass och godis, klappade hästarna, lekte i fikarummet på lastbilen och fikade äggmackor och bullar med mamma, pappa, Håkan, Patrik och Fredrik, Bengtsson, Gert, Stig eller vilka som nu var med. Det var tider det!
Hittade just en tjejs blogg som går på travgymnasiet i Åby och fick sån lust att gå på trav. De senaste gångerna jag har följt med så har det varit Mantorp, hemmabanan, men det har varit trevligt ändå. Fika med Ingberg-Stadig familjen med fikabordet uppställt vid bortre kurvan, korv med mos, gå varvet runt banan etc.
Jag blev aldrig någon riktig hästtjej. Red ju en del när jag var mindre, men nu ser jag aldrig några hästar. Var dock aldrig sådär särskilt intresserad av det där dagliga stallarbetet och att rida och slita ute i kyla och regn. Jag föredrog att vara i stallet när det passade mig, och då är man ju ingen hästtjej, så vi sålde unghästen jag skulle ha fått efter Warjatka när jag var 15 till en tjej som fick jättekul med henne för jag hade varken tid eller lust att lägga ner så mycket tid på att rida in henne, och så var jag lite för feg när hästarna var för heta, bråkade etc.
Men trots detta så tycker jag om hästar, gillar att rida när jag får tillfälle och gå runt och hälsa på allihop när jag är hemma. Det är mysigt att åka på trav också och att träffa en massa folk som man känner igen som är vänner med mina föräldrar.
Jag har många roliga minnen av travresor; när gubben Håkan bar en skiva prinsesstårta runt halva banan på Åby för att jag och Johnny skulle få smaka, när vi Träffade Stig och Birgitta i husbilen nere i Vaggeryd och de kokade kräftor så att det doftade helt gudomligt. När jag och Johnny gick på upptäcksfärd i Karlstad utanför Färjestadstravet och köpte glass, när vi nästan åt ihjäl oss på körbär med mina kusiner på Mantorp och när jag vann en middag för två i en teckningstävling på restaurangen på stallsidan i Mantorp och bestämde mig för att gå två gången själv istället och äta pommes och stek båda gångerna eftersom det var det dyraste och gav mig mest valuta för pengarna ;) (mamma och pappa följde med mig varsin gång men de fick betala för sig själv) Och så när vi var riktigt små och farmor och farfar ofta följde med och hade med sig sånt fantastiskt gott fika som farmor hade fixat, men sen vågade farmor knappt följa med för hon trodde att hon förde otur med sig eftersom hästarna aldrig gick bra när hon var med haha!
Synd bara att jag aldrig var med någon gång när våra hästar vann, men minns särskilt när hela släkten var hemma hos oss på Midsommarafton och pappa och Jukka (kusinernas pappa) kom hem på kvällen och hade vunnit med Delico och hade med sig en grill de vunnit och en korg med blommor och vi var så stolta!
Pappa på Mantorp i oktober förra året.
Pappa och Johnny med Ketty
Ja, nu skulle det vara kul med en V75 eller V65 dag på Mantorp, attans vad man saknar vissa grejer när man inte kan vara där!
Hittade just en tjejs blogg som går på travgymnasiet i Åby och fick sån lust att gå på trav. De senaste gångerna jag har följt med så har det varit Mantorp, hemmabanan, men det har varit trevligt ändå. Fika med Ingberg-Stadig familjen med fikabordet uppställt vid bortre kurvan, korv med mos, gå varvet runt banan etc.
Jag blev aldrig någon riktig hästtjej. Red ju en del när jag var mindre, men nu ser jag aldrig några hästar. Var dock aldrig sådär särskilt intresserad av det där dagliga stallarbetet och att rida och slita ute i kyla och regn. Jag föredrog att vara i stallet när det passade mig, och då är man ju ingen hästtjej, så vi sålde unghästen jag skulle ha fått efter Warjatka när jag var 15 till en tjej som fick jättekul med henne för jag hade varken tid eller lust att lägga ner så mycket tid på att rida in henne, och så var jag lite för feg när hästarna var för heta, bråkade etc.
Men trots detta så tycker jag om hästar, gillar att rida när jag får tillfälle och gå runt och hälsa på allihop när jag är hemma. Det är mysigt att åka på trav också och att träffa en massa folk som man känner igen som är vänner med mina föräldrar.
Jag har många roliga minnen av travresor; när gubben Håkan bar en skiva prinsesstårta runt halva banan på Åby för att jag och Johnny skulle få smaka, när vi Träffade Stig och Birgitta i husbilen nere i Vaggeryd och de kokade kräftor så att det doftade helt gudomligt. När jag och Johnny gick på upptäcksfärd i Karlstad utanför Färjestadstravet och köpte glass, när vi nästan åt ihjäl oss på körbär med mina kusiner på Mantorp och när jag vann en middag för två i en teckningstävling på restaurangen på stallsidan i Mantorp och bestämde mig för att gå två gången själv istället och äta pommes och stek båda gångerna eftersom det var det dyraste och gav mig mest valuta för pengarna ;) (mamma och pappa följde med mig varsin gång men de fick betala för sig själv) Och så när vi var riktigt små och farmor och farfar ofta följde med och hade med sig sånt fantastiskt gott fika som farmor hade fixat, men sen vågade farmor knappt följa med för hon trodde att hon förde otur med sig eftersom hästarna aldrig gick bra när hon var med haha!
Synd bara att jag aldrig var med någon gång när våra hästar vann, men minns särskilt när hela släkten var hemma hos oss på Midsommarafton och pappa och Jukka (kusinernas pappa) kom hem på kvällen och hade vunnit med Delico och hade med sig en grill de vunnit och en korg med blommor och vi var så stolta!
Pappa på Mantorp i oktober förra året.
Pappa och Johnny med Ketty
Ja, nu skulle det vara kul med en V75 eller V65 dag på Mantorp, attans vad man saknar vissa grejer när man inte kan vara där!
Kommentarer
Trackback
