Mitt liv på Irland

Det bästa med St Patrick's day är att hänga ut genom vårt fönster och fotografera paraden som går förbi nedanför. (förra året var jag ju i Glasgow, men 2009 gjorde jag samma sak). Det överdrivna festande och pinsamma beteende som dagen sedan övergår i kan jag vara utan... jag menar, bara för att det finns ett rykte om "the drunken Irish" så måste man väl inte leva upp till det, eller? Sean dricker i måttliga mängder, några pints i veckan, men när han inte dricker lika mycket som sina jobbarkompisar så tittar de frågande på honom "but you're Irish..." som att det gör att han måste leva upp till den stämpeln.

St Patricks day ska vara en familjedag tycker jag, och därför tycker jag om att titta på paraden. Barnen är så söta och upprymda, både de som står och tittar på och de som är med.  Här nedan kommer lite bilder tagna genom fönstret vid lunchtid idag.


Vilka går då i en St Patrick's day parad?
Ja, det varierar helt beroende på om man är i en stor eller liten stad. I de mindre städerna drar de ihop allt de kan hitta så det kan vara traktorer, företagsbilar, politiker, skolbarn etc. I Galway är det dock främst stadens föreningsliv som visar upp sig. Därför hittar man mycket multikulturella inslag från olika länders lokalföreningar bla. Indien, Kina, Ukraina och Spanien. Och så alla sportklubbar: Gaelic football, Aikido, Judo, Cheer leading, magdans, boxning etc. Sedan välgörenhetsorganisationer som t ex Amnesty, Lifeboat Guard och så cirkus och teaterföreningar. Normalt sett brukar de få dit några brass bands från USA med Amerikan-irländare, men det såg jag inte i år, de jag såg var lokala band. Om jag nu inte lyckades missa det.

Nu håller jag på och bakar piroger och Sean har gått till jobbet. Gjorde så himla mycket sojafärs till pastan igår så tänkte pröva soyafärspiroger av resten. Det går bra så här långt, förutom att vår ugn har problem med varmluftsfläkten som stannar och startar och har sig halvvägs genom bakningen, och ändå har vi fått den fixad två gånger. Ugnen är bara 1,5 år, jäkla måndagsexemplar! Det kanske blir ett bakbloggs-inlägg senare, vi får se.

Jag gick en liten promenad ner till Woodquay och tittade på svanar. Sen satt jag på Java's en stund och läste Nietzsche. Det är så söndagar ska vara.

Idag var jag på möte i Bar no. 8 med Aoife, Jim, Roisin och Cian om Dock Discourse utställningen. Vernissagen kommer att vara den 10 juni och det har visat sig att jag kommer att vara den enda som visar målningar, det andra är video, installation, foto etc. och dessutom så är de ju stora, så då kommer de ju att synas ännu mer. Känns som att bitarna börjar falla på plats och vi har lovats ett spread i lokaltidningen, eventuellt samarbete med ett galleri på annan ort etc. så det låter lovande!




Existentiell graffiti funnen på vägen till Bar no. 8

Nu på kvällen har jag slagit på stort och gjort kikärtssallad och stekt marinerad tofu. Sååå gott! Innan dess gick jag dock en promenad kring Shantalla Road och Taylor's Hill.


Det grönskar i trädgårdarna kring Taylors Hill och Sea Road, stans finare kvarter, och körsbärsblommen föll som snö till marken. Vackert.

I Simon Shopens skyltfönster stod denna tekanna. Tänk att servera te i den.

Den lagliga graffitiväggen bakom the Roisin ändras ständigt.

Hoppas värmen kan infinna sig nu snart också. Det är inte direkt kallt här, men man behöver ju ändå jacka när man är ute.

Jag, Johnny och Sean var i Westport över helgen hos Seans familj. På fredagen gick vi ut med Anthony och Sean McFadden och på lördagen hade vi bestämt att bestiga Croagh Patrick, Irlands heliga berg. Jag och mamma besteg det en gång 2003 och Johnny gjorde det på egen hand 2007.

Vid början av vandringsleden. Man får först gå upp på bergskammen bredvid och sen vidare upp på själva toppen. Av någon anledning gör kamerans vidvinkel att berget ser mindre högt ut än vad det gör i verkligheten. Det är 750 meter.

Sean och Johnny gick i förväg eftersom de försökte se hur snabb tid de kunde få. Jag tog hand om kameran.


Uppe på bergskammen väntade Sean på mig och vi gick ihop ett tag, men sen gick han i förväg igen.

Fy fan vad trött man var, men det var bara att bita ihop. Jag stannade iallafall inte och vilade som så många andra.

Toppsektionen består av mycket lösa stenar och sand så man får vara försiktig. På Reek Sunday, sista helgen i Juli klättrar 20 000 pers upp på samma dag. Då brukar det hända en del olyckor, särskilt om det regnar så skulle inte vilja klättra då!

Yeeesh! Nådde toppen på 1h 17 min. Sist tog jag och mamma det så lugnt att det tog ca 1h 50 min så jag är helt klart nöjd eftersom jag inte har så bra kondition. Seans tid blev 1h 10 min och brorsan slog nog nästan rekord med bara 45 min! Hans gamla tid var 1h 3min så han var glad! Det snabbaste jag hört nån annan gå upp är nog runt 50 min.

Kyrkan på toppen är bara öppen ibland på sommaren och på Reek Sunday.

Johnny med Westport i bakgrunden.

Bertra Beach

Vi hade varsin Cadbury chokladkaka med oss.

På vägen ner gick vi tillsammans. Vi tog det lugnt för att inte ramla och vricka oss. Då kände man sig nästan inte trött alls utan mest stolt att man klarat det.


Nere igen. På kvällen var vi hemma hos Seans brorsa Keith i hans flickväns hus och kollade på hans fåglar och drack ett par öl innan vi gick ut och gjorde ett pubcrawl som innefattade Toby's, Moran's, Blouser's och O'Grady's.


Grabbarna: pappa Frank, Johnny, Sean och Keith.

Vi tog bussen tillbaka till Galway på söndagförmiddagen och sen på kvällen hade Neil lovat oss och Catriona att ge oss en guidad tur och berätta om Galways historia. Jag visste ju en del sen tidigare eftersom jag jobbat på turistbyrån, men han visade en massa saker som inte var de största attraktionerna, berättade om hur det såg ut när han var liten etc. så det var väldigt intressant! Turen tog 2 timmar och innefattade Claddagh, Shantalla, Woodquay, City centre, Eyre Square och The Docks, så jag kände av det lite i benen efteråt eftersom vi bestigit berget dagen innan. Före vandringen åt vi toasted sandwiches hemma hos Cat och efteråt drack vi te hos henne och Liam kom också förbi.

Nu kan ju inte Johnny åka hem på grund av vulkanaskan, han skulle ha åkt idag. Så vi bokade om hans flyg till nästa måndag och hoppas att det inte blir inställt. Gör inte så mycket för då får han leva en vecka vanligt Galway liv medan Sean jobbar och jag målar i ateljén. Han har fått egna nycklar, hittar i stan vid det här laget och har köpt en fotboll. Liam ska ta med honom och spela med sina kompisar vid Universitetet på onsdag. Sen hjälps vi åt att laga mat på kvällarna och gör lite kul grejer emellanåt. Det blir nog en bra vecka. Förra veckan var ju en "turistvecka" då vi var lediga och hittade på saker hela tiden, så nu får han se lite mer hur det är att bo här till vardags.

Vi var i Westport i helgen och hälsade på Seans föräldrar. Blev rätt kort för vi åkte först dit på lördagkvällen när Sean slutat jobbet och sen var jag tvungen att åka igen på söndagkvällen eftersom jag var tvungen att gå på welfare signing klockan 10 imorse, fast Sean stannade ännu en natt. Vädret är helt fantastiskt här på Irland denna vinter och vår. Soligt/uppehåll i stort sett hela tiden och knappt något regn över huvud taget. Normalt sett brukar vintrarna här vara regniga och milda men nu har det varit kyligt och frost de flesta nätterna. Väldigt ovanligt. Men nu är det vår, även om den är sen i år även här.

Seans syster Carol fick förresten barn i tisdags den 2 mars. Det är deras tredje, en flicka blev det den här gången och jag är väldigt glad över det eftersom de två andra är pojkar. Hon ska heta Jenna och jag har just köpt ett kort och en liten body åt henne som vi ska skicka till dem.

Jag gick en promenad igår eftermiddag runt stan ner till Westport house, the quay, upp längs the railway line walk och in till stan igen och letade vårtecken. Här är vad jag såg:



Idag gick jag upp redan 9, vilket är väldigt tidigt för att vara mig och tänk vad mycket man hinner när man inte sover bort förmiddagarna. Idag hann jag gå till wefare kontoret, boka tid hos frissan, köpa kort och present till Carol och Brian och när jag kom till ateljén var klockan bara strax efter 11. Fast nu har jag suttit här en stund och kollat igenom kort etc. så har inte hunnit börja jobba än. Frågan är om jag kanske ska gå och köpa med mig någon lunch innan jag börjar. De gör såna goda mackor, soppa och sallad på Gourmet Tart Company mitt emot. Soup och sandwich kostar €5.

Så här såg det ut i ateljén i fredags vid lunchtid mmmmm:

Det finns ett uttryck: "Don't rub it in!" och ja, jag ska väl inte skryta för mycket om hur fint och vårigt vi har det när många av er i Sverige är insnöade den här helgen (vilken sanslös vinter ni har haft), men jag kan ju visa er bilder från min promenad idag iallafall.









Jag älskar att promenera genom universitetscampuset på vårkanten. Hittade några utslagna blommor, men de hade blivit lite frostskadade. Vad jag vill minnas brukar påskliljorna i stort sett vara utslagna nu men de är nog lite sena pga kylan. Vi har haft en bra vinter i år med mindre regn och mera sol än vanligt, men det har varit kallare. Nu idag var det nog ca +6 grader, hade fingervantar när jag hanterade kameran.



Jag gillar att hitta rolig stencil graffiti, det piggar verkligen upp trista gångtunnlar och liknande!


Påskliljor i en greengrocer

Var inne en sväng på Public Romance, en vintage butik, men köpte inget. Satt sedan på Javas i en och en halv timme och läste ut "The Journal of Eugene Delacrox" otroligt intressant! Nu ska jag börja läsa i min tredje och sista Franz Kafka bok - The Castle. Kan knappt bärga mig!

Var i ateljén en stund efter det och jobbade vidare med min stora tavla. Får göra lite då och då eftersom saker och ting måste torka emellanåt.



Så här långt har jag kommit nu. Måste räta upp några kanter och gå över vissa delar igen. När Sean slutade jobbet halv 5 gick vi till Wa Café och jag åt en bento box.

Nu har Sean köpt en rulle Marabou mjölkchoklad år mig så jag ska äta den och dricka te och kolla på nån film. Jag ska ta och fortsätta med min Sci-Fi säsong. Sista tiden har jag kollat på några av mina favoriter: The Matrix, Metropolis (1928), Terminator II, Planet of the apes (gamla). Frågan är om jag ska kolla på Blade Runner igen eller A Clockwork Orange. Jag har lyssnat på Blade Runner soundtracket (gjort av Vangelis) i ateljén hela veckan. Älskar det! Blade Runner är en av de bästa filmer som någonsin gjorts för den är väldigt filosofisk, vacker, existentialistisk, mörk, bra musik. Ingen vanlig actionfilm!

-----
uppdatering:

Blev ingen film. Fastnade framför herrarnas 30km längd. Fan vad kul med dubbelmedalj! Jag har kollar live på SVT play de senaste kvällarna och kännt mig stolt över att vara svensk. Roligare att se de svenska sändningarna än Brittiska Eurosport, för de har inget eftersnack, soffa etc. och visar inte alla grejer svenskarna är med i. Det är så mysigt att följa SVT sändningarna. Egentligen ska det vara blockerat utomlands men jag köpte tillgång till Anonine, en svensk VPA server för 40kr i månaden som ger mig svensk IP address så det ser ut som att jag är i Sverige, så nu funkar även Spotify för mig. Helt klart värt!

Idag var det äntligen soligt. Och kallt till och med. Inte så att det var nån frost, men det blev rök av andedräkten. Jag gick först en promenad med Sean och sen fikade vi på Javas som vanligt. Sen dammsög Sean hemma, det var hans del i städningen. Jag har nämligen spenderat de senaste två dagarna med att städa hela lägenheten. Och det behövdes vill jag lova! Nu undrar ni kanske hur det kan ta två dagar att städa en tvårummare, men det är för att jag inte dammat sen förra julen ungefär, och nu tog jag i med hårdhandskarna och duschade blommorna (som var nästan döda), dammade alla hyllor, sorterade en massa tidningar och broschyrer etc.

Så hittade jag en väska full med alla brev och foton jag skickade till Sean när jag gick i trean på gymnasiet och var dödskär och vi körde den här långdistans grejen. Låter lite väl cheesy så här i efterhand. "I am yours forever and ever my love" bla bla bla. Men det är väl fint ändå?! Vi är ju faktiskt tillsammans än såhär 6 år senare, så det funkade ju åtminstone.

Efterson Sean hatar när jag har med kameran på våra promenader, eftersom jag stannar och tar kort HELA TIDEN så gick jag en egen liten promenad efter att vi varit på stan och fotade runt Claddagh viken och Corrib floden nära där vi bor. Jag hade med två kameror, för jag kände för att go back to basics tidigare i veckan, så jag köpte en rulle svartvit film och använde min gamla Minolta SRT 101 som jag inte använt på åratal, sen jag köpte min Nikon F80 2005. Den har dock ingen ljusmätare som funkar, så jag hade med min Nikon D80 också och mätte med den. Har inte tagit klart den rullen än, så de här korten togs med digitalarn.

Jag blev så glad när jag såg den här mössan. (Fast den som tappade den var kanske inte lika glad).

En stor drös med hummertinor hittade jag nere vid The Claddagh.


Och här är kyrkan åt motsatt håll.

Sen så blev jag glad när jag såg den här stickern. Det är egentligen en reklam för GPO nightclub.

En liten kanal som går parallellt med Corrib floden.

Floden var alldeles vild efter allt regnande.


Vår gata.

Här bor vi. På tredje våningen.

Jag har städat. Kom mig äntligen för med det dels efter att ha pratat med pappa om hur stökigt vi har hemma och att det inte är kul att bo nånstans där det är stökigt och omysigt, och att jag hatar att städa, så kände för att bevisa för mig själv och för honom att jag visst kan ha det fint jag med. Sen var det sånt oerhört trist väder ute torsdag-fredag, så det gjorde inget att vara inne, och så är jag ju klar med mina målningar så då hade jag äntligen tid att fixa lite hemma.

Har två överfulla skivställ och sen flera högar med skivor i fönstret. Jag har över 300 stycken, fast det var ett tag sen jag räknade nu.

Torkat damm överallt. Jag har så mycket små pryttlar och grejer. Var och en med sin egen historia. Jag kan inte göra mig av med grejer, det är mitt stora dilemma.

Kaninfönstret.

Jag var lite besviken tidigare i veckan över att vädret var så kasst och för att vår lägenhet var så stökig och jag inte hade någon julstämning whatsoever, medan folk i Sverige redan höll på och julmyste för fullt. Men nu är det städat, vädret var fint idag och jag har köpt apelsiner, varsin ginger man och mince pies i bageriet på vår gata, tänt ljus som luktar julkryddor och de har satt upp det mesta av julbelysningen på stan och så har jag hört några jullåtar, bla Kate Bush - December will be magic again. Åh vad jag älskar Kate Bush! Så nu känns det betydligt mycket bättre!

Igår var jag på en Anonymous art sale i Galway Arts Centre. Jag lämnade in en akvarellbild och många, många andra lämnade också in små bilder som såldes för 80 euro styck. 40 euro skulle gå till Arts Centret och 40 till konstnären om bilden sålde. Detta var pga statliga nerskärningar i kultursektorn, så de ville försöka få in pengar på det här sättet.  Det var anonymt för att vem som helst skulle kunna ha med sin bild på lika villkor, både mer välkända konstnärer, studenter etc. Det var lite kul att försöka gissa vem som gjort vad. Vi fick mulled wine, mmmm vad gott! Jag kollade in genom fönstret nu ikväll när jag gick förbi och det såg ut som om min sålts. Men är inte 100% säker eftersom jag bara kollade genom fönstret haha! Kul i så fall för det hängde väldigt många kvar som inte sålts.


Soffbordet. Kollar på The X-Factor nu. (Englands Idol). Har inte riktigt följt det i år, men så här när det närmar sig jul så är det lite mysigt att kolla på. Ska dricka te och äta min gingerbread man. Förresten så smakar de inte som våra svenska pepparkakor, utan smakar som knäckiga ingefärskakor, så ganska annorlunda, fast de ser likadana ut.

För några dagar sedan köpte jag en klänning på Topshops rea. Tyckte den var fin, så fick lust att göra ett litet photo shoot med mig själv efter jobbet idag. Jag har kameran på stativ och står framför fönstret. Nu på kvällen pratade jag med mamma i telefonen en stund och imorgon och på torsdag är jag ledig. Är också väldigt glad för jag ska fika med Nina Hynes när jag är i Berlin. Har ju inte sett henne sen hon spelade i Galway våren 2007!! Kolla in Nina Hynes på iTunes, eller hon kanske finns på Spotify också, kan ju inte kolla eftersom jag inte har det. Hennes bästa skiva tycker jag är Staros. Fick först höra talas om henne när jag såg ett avsnitt av Musikbyrån ca 2002 där hon var med.

Dumma mig, vet inte varför jag inte kommit mig för att blogga på två veckor! är nog rekord i inaktivitet sedan jag startade bloggen... Har haft så mycket för mig på kvällarna och inte orkat ta tag i att ladda upp bilder etc. så därför har det skjutits på i all oändlighet.

Tänkte visa lite bilder från lördagen den 8 augusti först av allt. För det blev en hel del fotande den kvällen. Sean deltog nämligen i the Streets Of Galway 8km race och jag var där och lekte paparazzi som vanligt så fort det är något på gång.



Startskottet. Sean började nånstans långt bak så hittade inte honom i folkmassan.


Sen gick jag och fotograferade lite svanar vid målgången medan de sprang. Vid The Claddagh finns visst en av Europas största svankolonier.

Vackra, vackra svan.




Ett svanhjärta.


Sen började de första löparna komma in. Vinnaren var en kille från Kenya som sprang på bara 22:48 minuter! han kom som ett streck, och det dröjde 2 minuter innan tvåan kom in!


Jag tog kort på lite olika folk som kom i mål medan jag väntade på att Sean skulle dyka upp.

Här kommer Sean spurtandes i röd tröja. Han gick i mål på 40:38 min. Det var han nöjd med. Han ska vara med i ett half marathon här i stan i oktober.


Efteråt gick vi och firade att löpningen gått bra med att äta på Indiska restaurangen på vår gata, och sen tog vi oss en pint i min favoritbar Blue Note.

Förra söndagen den 19 juli var det dags för det årliga spektaklet i stan. Macnas är en grupp som ordnar en parad med ett visst tema varje Arts festival och även medverkar i St Patrick's day paraden i Galway.

På eftermiddagen innan paraden så vaktade jag vår utställning i ateljéerna i Engage. Var väldigt segt för alla andra i hela stan kollade på en gaelic match mellan Galway och Mayo, så hade bara en enda familj som besökare...

I år var temat Orfeo i underjorden. Även om inte paraden var så lång i år (berodde troligen på att de floats som tillverkats i år var väldigt tidskrävande) så var det häftigt att se och gillade den mer organsiska känslan bättre än glitter och hög musik som det var förra året.

Några gick förbi vårt fönster på väg till samlingsplatsen.

Vid kanalen på väg till rådhuskorsningen där vi tittade. Bra val av plats.


Väntan. Hela stan är verkligen ute så fort det är parad. Folk här älskar parader. Jag älskar att ta kort på parader!



Hur jäkla cool är inte den hästen då?! Benen rörde sig så det såg ut som att den gick.


På väg hem. Folk överallt.

Kul att se var det!

Jag alskar ju som bekant polaroidbilder. Har inte haft tillgang till en scanner pa ett ar, men nu finns det en vid den gemensamma datorn i Engage studios, sa jag satt och scannade in lite polaroidbilder jag tagit de senaste tva aren. De flesta av de jag lagt upp har ar fran sommaren 2007 nar min familj var har och halsade pa. Det var valdigt trevligt! Jag onskar att de kunde komma tillbaka och halsa pa snart, men det kommer nog inte handa den har sommaren heller.
De var har precis lagom sa att de bade kunde kolla pa varutstallningen i konsthogskolan och fira Seans 30 ars dag.



Det ar nagot sarskilt med polaroidbilder anda. Storleken, samt det faktum att det bara finns en bild, det gar ju inte att gora flera som med t ex negativ eller digitala bilder och detta gor dem till sma skatter. Jag bevarar mina i en liten chokladask.

Annars ar det mest bara jobb... Jag jobbar 10 dagar i strack och ar inte ledig forran nasta lordag-sondag. Snacka om kasst schema! Igar var jag i ateljen och jobbade till kvart i 11 pa kvallen och lamnade kvar datorn dar, sa nu anvander jag Seans, det ar darfor det inte finns nagra svenska tecken. Nu snart nar Sean kommer hem fran jobbet har vi planerat att ga ut och ta oss en drink och prata lite. Kanske blir BK's winebar. Vi har ju knappt setts pa evigheter fast vi bor ihop eftersom bada jobbar och jag har haft fullt upp pa kvallarna med olika saker och han har varit i Westport i tva dagar.

Pa onsdag ar det hans fodelsedag. Maste hitta pa nagon present. Bast ar att bara fraga vad han vill ha haha!

Lite bilder från Volvo Ocean Race öppningsceremoni i Galway.

Jag gick till öppningsceremonin klockan 10.00 på söndagkvällen utrustad med systemkameran och stativet och chansade på att det skulle gå att ta sig upp till taket på parkeringshuset för att kolla. Det var öppet, så det gick och flera andra hade tänkt samma tanke. Det kändes som om nästan hela stan var ute!

Jag är dock sån att när det är något stort evenemang som detta eller t ex paraden på St Patrick's day så föredrar jag att vara iklädd rollen som fotograf och dokumentera det hela istället för att vimla med folket. Jag hade lärt mig av lördagens kalla kväll att klä mig varmt så jag hade varm tröja, scarf och mössa. Det gjorde att jag slapp frysa uppe på taket och kunde ta en massa kort.

De hade underhållning i form av trummor, irländsk folkmusik etc. och tal från premiärministern, borgmästaren och konferenciéren Hector som är en irländskspråkig TV personlighet som bor i Galway.

Trevligt för de som bor i dessa lägenheter. De satt på balkongerna och drack vin och tittade.



Själva höjdpunkten var en gammal fiskebåt som utsmyckats till en svan och kom glidande in i hamnen. På båten befann sig the Galway Tenors som sjöng och så hade de fyrverkerier som sprutade från båten. Olika småbåtar slöt upp som sedan bogserade ut båten igen och de tände flares som de satt och viftade med (ni vet såna där nödraketer).

Det var rätt häftigt att se skådespelet som utspelade sig där nere.

När jag kom hem runt 12 så kände jag inte för att sova direkt, så jag kollade på ett par avsnitt i Narnia serien och poppade popcorn. Idag var jag helt som död, kunde inte komma ur sängen förrän klockan 1. Jag var ju inte uppe sååå länge utan det är nog mest för att jag haft så mycket på gång de senaste dagarna med jobb, Ocean race, ateljéinflyttningen etc.

Ikväll har jag min AutoCad kurs igen så måste fundera på mitt projekt tills dess. Känner inte för det just nu...

Idag har jag klippt ihop en liten video till en cover av Ani DiFrancos låt "32 Flavours" som jag spelade in igår. Jag filmade lite på DART tåget och i Dun Laoghaire så använde mig av de klippen.



Annars har jag varit tillbaka vid the docks idag för första gången på en vecka nästan och tagit kort på grusplanen där tankarna stod. Och så har jag handlat och ätit sallad på gräsmattan vid kyrkan men det blåste för mycket för att det skulle vara trevligt.

Här stod dem.

Forthill utan tankar i bakgrunden.
Det var ett gäng ungdomar som målade graffiti på muren. Jag trodde att den skulle rivas så snart tankarna var borta, men de kanske ska ha kvar den under ocean racet och har anlitat ungdomarna att piffa upp den lite. Det skulle vara coolt i så fall! Kan ju också vara så att de får använda den som en laglig vägg innan den ska rivas, men eftersom de har ocean race och båtmotiv och sånt så kan man ju hoppas att det är till racet.

Idag har jag spenderat större delen av dagen på takparkeringen vid the Docks. De rev en av de främre tankarna idag så jag hade i uppdrag av Aoife att dokumentera det. Ställde klockan att ringa 9 så jag hann klämma in 2 timmar av animering på förmiddagen innan jag skulle ut till hamnen. Var dock så otroligt trött sen vid 12 att jag var tvungen att ta ett par panodil för att få bort trött-huvudvärken.

Sen tog jag kort från bortsidan av hamnen när de lyft bort en del av tanken. Tydligen är de yttre gjorda av tjockare metall för de måste använda en skärbrännare (heter det så?) och ta bort bit för bit av tanken istället för att vika ihop den som de gjort med de andra.

Mitt i alltihop så sade någon mitt namn och det var tre av mina tutors från college som fått syn på mig. Mike, Austin och Gavin. De två sistnämnda har jag ju träffat på rätt nyligen, men Mike hade jag inte pratat med sen vi slutade, och han var ju min personal tutor också. Blir alltid lite awkward när jag träffar på honom, kan inte säga varför, men han blir alltid tyst och lite konstig själv, så inte helt lätt att prata med. Sen så är ju inte min hals helt bra än, och självklart var min röst helt hes när jag skulle prata med honom! men han frågade iallafall lite om vad jag gör, om jag bor kvar i Galway etc. sen kan väl Austin fylla i resten åt honom för honom träffar jag ju på varenda vernissage ;)

Jag åt lunch i Amnesty caféet och sen tog jag hissen upp på taket till Hynes car park. Där spenderade jag sedan resten av eftermiddagen med att arbeta med kameran, och få ut så mycket av den som bara går. Det kom fram två män till mig, först en i hamnen och sen en på cafét, och frågade om tips om kameraköp, hur mycket min kamera kostat etc. Vet att många har Canon EOS kameror, men jag är alltid trogen Nikon (fast jag har använt Canon mycket också i skolan). Jag är väl lite sådär, mac istället för pc, Nikon istället för Canon haha!



Jag gillar inte att göra för mycket editing i photoshop, utan föredrar om man kan få till de mesta effekterna för hand med diverse filter, inställningar etc. Det är liksom mer hantverk över det hela då, och något jag fått träna på eftersom jag använt mig mest av analoga kameror.

Jag på parkeringstaket

Jag tog en serie svartvita kort med gult filter på min 70-300mm lins för att zooma in på olika detaljer och så använde jag min 28-100mm lins  med en röd plastbit som jag gjorde ett hål i och höll framför för att skapa en rätt häftig effekt i svartvitt.


Om ni vill se hela serien så kolla in min hemsida ::här::

Sen skrev jag ut några av bilderna i Boots på vägen hem och satte in i min notebook, uppdaterade min hemsida med de bästa bilderna och pratade med mamma i telefonen en stund.

Imorgon blir det städa utav bara sjutton, tur att Sean är ledig så han kan hjälpa mig.

Idag var det sånt underbart vårväder. Förra helgen så var det ju också soligt och fint, men då var vinden ändå lite kylig. Idag däremot kunde man gå i t-shirt utan problem. Våren är min favoritårstid på Irland. Det är då vi får mest solsken. Förstår inte varför de flesta turister alltid envisas med att komma i Juli, det är en av de regnigaste månaderna.

Sea Road

Det kryllar av rosa, blommande körsbärsträd över hela stan, koltrastarna sjunger, solen värmer, rosorna och maskrosorna blommar... Kan det bli mer vår än såhär?!


Änden av Abbeygate street
Jag gick en liten promenad i solskenet, men blev inte så långt som jag först tänkt eftersom jag var hungrig, så jag styrde mina steg mot lördagsmarknaden och köade en stund vid Govindas vegetarian food for peace, som drivs av en Hahre Krshna kille. Världens bästa Kitchiiri curry gör han iallafall, så inte undra på att kön blir rätt lång.


Sen satt jag och åt den vid kyrkan och lyssnade lite på en kammarorkester som spelade. De har visst nåt som heter Galway showcase nu helgen där olika företag visar upp sig, de har några kulturevenemang etc. för att marknadsföra staden inför Volvo Ocean Race.

Innan jag gick hem gick jag förbi south park i The Claddagh och hämtade lite grus att använda till modellen jag höll på att bygga. Där finns den här fina båten med ögon.


Sen gick jag hem och jobbade med min animation en stund. Animerade hur en av mina burk-tankar revs på samma sätt som de riktiga. Det är så kul att jobba med!



Nu ska jag kolla på ett program där de försöker sammanföra skådespelarna från de första Star Wars filmerna. Jag älskar vintage star wars.

Idag var jag tillbaka på samma ställe som igår och dokumenterade när de tog ner en till tank. Först så höll de bara på att städa upp järnskrotet från igår, så vi var inte säkra på att de skulle hinna med någon tank idag. Det kom en hel del gubbar från busscentralen och stationen i närheten (vi måste gå in bakom deras garage för att komma till utkiksplatsen). Pratade lite med några av dem som också tittade förundrat på vad som föregick nedanför. Tankarna har ju funnits här sen 1974, så de är verkligen en del av staden.

En av busschaufförerna betraktar vad som sker

Sen kom Jennifer dit för att filma lite och plötsligt dök en annan konstnär upp som gick året över mig i college och heter Laura Brennan och vi pratade ett tag tills Aoife dök upp. Då gick jag och åt lunch på Java's eftersom jag ville hinna det innan (och om) de började med en tank, för sen är man ju fast där ett bra tag. Aoife textade när jag just ätit klart och sa att de börjat, så då blev det att rusa tillbaka, få upp kameran på stativet, använda ett blått filter denna gång och dokumentera hur de rev tanken med ca 1000 foton, efter samma teknik som igår.

Jennie filmar
En pressfotograf som hette Joe dök upp och tog en massa kort och pratade massor med oss, han var väldigt trevlig och har tydligen även anlitats av Galway Harbour company för att dokumentera tankrivningen. Tänk om man själv kunde få sina foton i tidningen och betalt, vi tar ju liksom liknande kort från samma utkikspunkt ;) Jag hade iallafall sett hans kort i tidningen igår av de stora dumper truckarna som stod framför tankarna innan de började. Han var rätt fascinerad av hur jag kunde få ihop bilderna till en animation. Förstod inte att man kan göra det med en vanlig systemkamera, ta bilder så alltså, och han hade en Nikon D3 med superobjektiv, avis blir man då! Kommer nog se mer av honom för han ska dokumentera de andra tankarna också, och så kände han till mitt braiga ställe uppe på taket dit han också skulle och fota senare.

Blått filter var det idag. Ser nästan ut som att det var fint väder. Men för en gångs skull så vill jag inte ha solsken, iallafall inte när jag dokumenterar tankarna, för om man gör stopmotion och det blir soligt och molnigt om vartannat så ändras ljuset hela tiden.

Sen gick jag hem och satte ihop bilderna i iStopmotion. Är väldigt nöjd faktiskt! Klockan 6 gick jag så tvärs över gatan till Galway Arts Centre där Lee Welch öppnade sin solo show. Han var en av konstnärerna jag var shortlistade med för IMOCA awarden förra året, men ingen av oss vann ;) Showen var väl sådär, han hade bara samlat ihop några lp skivor, små böcker, ett vykort av Hitchkock etc. och ställde ut det väldigt sparsmakat, så var inget han tillverkat själv, förutom ett rum som var fyllt av väggar inuti, så som man kan bygga till t ex en videoinstallation, men det fanns ingen ingång, så det var något om " a space without a use" eller vad den hette. Jaja, pratade lite med Maeve Curtis, Jim, som sa att de kanske finns en studio ledig åt mig i Engage om en månad (HOPPAS), curator Maeve (som sa att hon också blivit sjuk efter networking grejen och några andra hon hört också, så måste ha varit något som gick) och sen kom Aideen Barry också och jag pratade med henne om Docks grejen och tankarna. Hon har varit upptagen med andra grejer hela veckan, så hon har inte kunnat dokumentera nåt, vilket grämde henne lite, men hon såg fram emot att se våra grejer.

Nu är jag hemma och ska just gå ner till Daybreak innan de stänger och köpa ett par läskburkar för att testa att klippa sönder dem på samma sätt som oljetankarna för att se om jag eventuellt kan animera en sån sekvens senare.

Så himla kul är det alltså! Önskar bara att man fick nån lön för allt sitt slit också.

Idag har jag och Aoife trotsat det grå vädret med blåst och duggregnskurar för att dokumentera när de första olje tankarna nere vid the docks revs. Vi träffades på förmiddagen vid halv 12 och drack kaffe i Market Kitchen och pratade lite och sen tog Aoife med mig till ett bra utkiksställe som hon och Roisin varit på igår där man ser tankarna bakifrån. Man måste gå runt upp vid stationen och inn bakom bussparkeringen för att hitta dit. Vi såg då att de redan hunnit riva en tank utan att vi märkt det. Vi trodde att plåten skulle vara tjock och att de skulle få lyfta av som ringar för att ta ner dem, men det visade sig att de är gjorda av tunn plåtl som går lätt att klippa sönder och "vika ihop". Som att ha sönder en läskburk ungefär...

Vi gav oss då hem för att hämta grejer; jag skulle hem och hämta mitt kamerastativ och mer utrustning samt hämta a-kassan på posten på vägen och Aoife skulle ladda sitt kamerabatteri. När jag kom tillbaka nån timme senare så var demolition gubbarna på lunchrast, så jag gick upp till Forthill cemetary som ligger intill och tog lite kort. Jag hade tagit med mig filter och filterhållare, och använde dem lite. Det var en så gråmulen dag, så det rosaröda funkade bra.



R.I.P oljetankarna...

Sen när gubbarna kom tillbaka så gick jag till utkiksstället igen och satte upp stativet och började göra en stop motion animation av när nästa tank revs. Dvs. jag knäppte ett nytt kort ca 1ggr/ sekund eller så. En fotograf från lokaltidningen kom till samma ställe där jag stod och tog kort och vi pratade lite, och sen kom Aoife tillbaka och filmade lite. Tidningsfotografen tyckte visst att det var kul att ta kort på längre håll med oss två i förgrunden, så vi kanske kommer i tidningen, man vet aldrig haha!

Till slut, när tanken var nästan riven så hade jag tagit 1300 kort och mitt minneskort var fullt. Jag hade även tappat känseln i armen och handen som hållt på avtryckaren i över en timme, både av ställningen och kylan. Fick täcka kameran med en plastkasse för det duggregnade och både Aoife och kameragubben gav upp innan mig. Tur i oturen att minneskortet blev fullt för jag hade knappt pallat mer. Kunde knappt använda fingrarna när jag skulle packa ihop utrustningen och hela min kropp hade stelnat till! Men, de resulterande korten var klart värt det!

Stills från animationen:




Både jag och Aoife tyckte det var hur häftigt som helst att se hur de rev tanken. Grävarens nafsande klo framträdde mer och mer som huvudet på ett monster som åt upp tanken och det kändes lite sjukt, för de där tankarna har ju varit där i evigheter, de är ju liksom en del av Galway.

Hoppas inte min förkylning blir värre nu när den nästan gått över, för det tog en bra stund att tina upp mig. På vägen hem var jag tvungen att gå in på Café Luna och äta soppa och dricka en stor kopp kaffe för att värma fingrarna. Där inne var det väldigt varmt som tur var.

Nu har jag satt ihop alla bilderna till en animation. Ser rätt häftigt ut måste jag säga. Beroende på vädret så ska jag försöka gå tillbaka imorgon och fota rivingen av en annan tank. De tycks hinna två per dag.

Gick först runt i hamnområdet en bra stund och tog kort till projektet medan jag lyssnade på Hello Saferide skivan i iPoden. De här gamla fiskebåtarna kommer nog motas bort lagom till Volvo ocean race. Den svarta var så underbart gammal och luktade gott av tjära i solen.




Middle Street


Abbeygate street.


Det är ju lördag, så självklart var marknaden på plats vid kyrkan. Det var så härligt vårigt, även om det blåste lite, så man var tvungen att ha jackan på sig.


På marknaden såg jag plötsligt några barn jag kände igen, och deras föräldrar som jag hört så mycket om men aldrig träffat. Det är lite mysko när man ser folk som man vet massor om och till och med har varit hemma hos och så vet de inte vem en själv är. Jag var nämligen vän med en svensk tjej som var Au Pair hemma hos dem under sommaren 2007 (men vi blev ovänner så småningom, en väldigt tråkig människa, men det ska jag inte gå in på här). Jag var iallafall hemma i huset där de bodde då och byggde Play Do lera med tvillingarna en gång. Undrar om barnen kände igen mig? Tyckte de tittade flera gånger...

Här har alla löven slått ut nu.
Jag stötte sedan ihop med Aoife, curatorn för Docks projektet och vi pratade en stund. Hon bjöd mig till en fest hemma hos henne ikväll, men jag ska inte gå för jag och Sean hade ju bestämt att ha en mysig hemmakväll med hyrfilm och påskgodis, och så är jag ju inte helt bra från förkylningen än så känner inte för att festa just ikväll, och så är det ju inga jag känner förutom hon och kanske nån mer...

Jag åt en macka på Java's och sen gick jag till Chartbusters i Terryland och hyrde tre äldre releaser i tre dagar för fem euro. Det blev: Lord of the flies, A mighty heart och Anatomy of a murder, en 50-tals klassiker med James Stewart som jag verkligen gillar sen jag sett honom i några Hitchkock filmer. Får se vilken Sean vill se i kväll så ser jag de andra senare i så fall.

Jag passade på att äta årets första mjukglass vid floden innan jag gick hem igen. En väldigt bra påskafton så här långt.