DadaLenin och svenska gubbar förda bakom ljuset

Jag var på tredje vernissagen i rad ikväll. Denna gång i G126 ute i Ballybrit industrial estate. Ligger helt på andra sidan stan, så jag tänkte att om jag inte går på vernissagen så kommer jag aldrig att komma mig för att gå dit. Det var rätt bra, gillade en av videorna mest som var en animerad gubbe (svart silhuett) som cyklar på någonting och så trillar hans öga ut och hänger på en tråd och han försöker peta in det igen, haha!

Pratade med Maeve, Lucy och John där. Sen skulle jag gå tillbaka förbi rondellen och ta bussen in till stan, men kom då på att den inte skulle komma på 45 minuter, och det skulle ta minst lika långt att gå hem, plus att jag behövde gå på toa, så som tur var så kom John och Lucy körande och plockade upp mig och skjutsade in mig ända till The Claddagh, så det var smidigt!

Bokade rum åt ett par svenska gubbar idag, men det blev så pinsamt (eller kunde ha blivit), för de kom fram och var nästan lite ohövliga först, typ sa att jag pratade för fort etc och sen när jag började leta efter rum åt dem så hörde jag att de pratade svenska med varandra. De sa typ: "Ja, det är bättre att tjejen bokar så vi slipper dra runt som en jävla sladderkuk o leta" eller något i de ordalagen. Då ville ju inte jag säga "Ni, förresten, jag är också svensk!" för då hade de ju blivit skitbortgjorda när de sagt så i tron att jag inte fattade, och så var de ju inte så trevliga tyckte jag. Men sen när jag började leta B&B och visade dem ett par så blev de rätt trevliga och kallade mig "miss" och frågade "What do you call your language?" och då var jag ju tvungen att fortsätta spela så jag sa; "We call it Irish, but Gaelic is the general term for the Scottish and Irish languages". Nu gick det ju inte att börja prata svenska helt plötsligt, utan bara att fortsätta och få det överstökat så fort som möjligt innan de avslöjade mig, för de skulle ju ha tyckt att jag var helt knäpp om jag först satt och förklarat en massa på engelska, och sen på slutet sa att jag var svensk.

Bokade iallafall in dem i ett B&B i Spiddal och de var nöjda. Sen när jag slog in i kassan så började de fråga Maria som satt brevid om ifall många här kunde irländska och ifall hon läst det i skolan etc. (De gav sig aldrig) så jag tänkte att nu jävlar kommer de snart att fråga om jag pratar irländska och då måste jag erkänna att jag är svensk! Men som tur var så hade jag ju ryggen vänd och sen var ju bokningen klar och de gick glada i hågen och tackade för en "excellent and friendly service". Phew!!! Ska nog erkänna direkt att jag är svensk nästa gång, även om folk inte är så trevliga, för det där hade kunnat bli ordentligt pinsamt!

Sen kraschade bokningssystemet precis innan stängningstid så vi fick börja bläddra i böcker istället och boka manuellt, så blev lite försenade, men det löste sig!

Kommentarer
Postat av: Linn

Haha, vilken härlig historia trots allt =)

2008-07-18 @ 14:12:35
URL: http://linn.driftig.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0