Vantage Point och Rain man - klart sevärda (och konstig chokladupplevelse)
Filmen Rain man rekommenderar jag verkligen. Jag har faktiskt börjat gilla Tom Cruise igen, jag var så trött på honom där ett tag, mest beroende på hans lustiga ideer. Här är han ung (filmen spelades in 1988) och Dustin Hoffman gör ett fantastiskt jobb som hans autistiske storebror. Väl sevärd!
En annan film som jag glömt nämna att vi sett är Vantage Point som vi såg på bio i torsdags. Det är en action thriller som utspelas under ett möte med Spaniens och USAs presidenter i Spanien för att fira ett nytt internationellt anti-terrorist samarbete, men hatet motet USAs president är stort och stora demonstrationer pågår. Under mötet blir USAs president skjuten och ett terrorattentat inträffar. Saker och ting är dock inte vad de först verkar vara och händelserna som utspelar sig på platsen för mötet och vad som hände mellan 11.59 och 12.20 den dagen spelas upp flera gånger ur olika personers synvinklar: Livvakternas, presidentens, terroristernas, en åskådare som råkar filma alltsammans, TV teamet som följer mötet etc. För varje gång får man fler ledtrådar och till slut har alla förutsättningar ändrats. Är det ett insiderjobb? vad händer med presidenten? osv.Mer säger jag inte....
Sigourney Weaver, Matthew Fox, Dennis Quaid och Forest Whitaker är med och handlingen är väldigt spännande och nervig. Det är ett intressant koncept att låta filmen kretsa kring endast ca en timme i dessa människors liv och använda denna repeterande berättarteknik. Får mig att tänka på Lola Rennt (Run Lola) eller Sliding Doors, men skillnaden är att de filmerna visar alternativ till hur saker hade kunnat hända annorlunda medan denna film visar samma handling men nystar upp mer och mer varje gång. Först blev man nästan irriterad för att det började om och om, men sen tyckte jag det var genialiskt!
Den är även extra bra för att den tar upp ett aktuellt ämne.
Jag åt halva mitt chokladägg medan vi kollade på Rain Man. (110 gram). Det var mörk choklad, lite bitter, så smakade inte så jättesött men det var ändå värsta lustiga känslan när jag stoppade första biten i munnen. Jag har inte ätit något godis eller sötsaker och inget socker alls i maten (förutom en aning i sushi riset och lite i senapen och buljongen) på fyra veckor så sötheten var lite läskig. Kändes som att man ville slänga chokladen först. Sen när jag åt sakta så blev det lite godare, men det var ändå ingen riktigt god smakupplevelse och jag vet inte ens om jag kommer äta andra halvan av ägget imorgon... Jag kände mig mycket mer sugen på äpplen och klementiner eller mandlar, som varit mitt godis på sistone. Åt två klementiner efteråt och måste säga att det var mycket godare. Skitlustigt att man kan bli så avvänjd från godis! Det kändes kletigt i munnen på något sät, som om chokladen täckte hela insidan av munnen. Skumt!
En annan film som jag glömt nämna att vi sett är Vantage Point som vi såg på bio i torsdags. Det är en action thriller som utspelas under ett möte med Spaniens och USAs presidenter i Spanien för att fira ett nytt internationellt anti-terrorist samarbete, men hatet motet USAs president är stort och stora demonstrationer pågår. Under mötet blir USAs president skjuten och ett terrorattentat inträffar. Saker och ting är dock inte vad de först verkar vara och händelserna som utspelar sig på platsen för mötet och vad som hände mellan 11.59 och 12.20 den dagen spelas upp flera gånger ur olika personers synvinklar: Livvakternas, presidentens, terroristernas, en åskådare som råkar filma alltsammans, TV teamet som följer mötet etc. För varje gång får man fler ledtrådar och till slut har alla förutsättningar ändrats. Är det ett insiderjobb? vad händer med presidenten? osv.Mer säger jag inte....
Sigourney Weaver, Matthew Fox, Dennis Quaid och Forest Whitaker är med och handlingen är väldigt spännande och nervig. Det är ett intressant koncept att låta filmen kretsa kring endast ca en timme i dessa människors liv och använda denna repeterande berättarteknik. Får mig att tänka på Lola Rennt (Run Lola) eller Sliding Doors, men skillnaden är att de filmerna visar alternativ till hur saker hade kunnat hända annorlunda medan denna film visar samma handling men nystar upp mer och mer varje gång. Först blev man nästan irriterad för att det började om och om, men sen tyckte jag det var genialiskt!
Den är även extra bra för att den tar upp ett aktuellt ämne.
Jag åt halva mitt chokladägg medan vi kollade på Rain Man. (110 gram). Det var mörk choklad, lite bitter, så smakade inte så jättesött men det var ändå värsta lustiga känslan när jag stoppade första biten i munnen. Jag har inte ätit något godis eller sötsaker och inget socker alls i maten (förutom en aning i sushi riset och lite i senapen och buljongen) på fyra veckor så sötheten var lite läskig. Kändes som att man ville slänga chokladen först. Sen när jag åt sakta så blev det lite godare, men det var ändå ingen riktigt god smakupplevelse och jag vet inte ens om jag kommer äta andra halvan av ägget imorgon... Jag kände mig mycket mer sugen på äpplen och klementiner eller mandlar, som varit mitt godis på sistone. Åt två klementiner efteråt och måste säga att det var mycket godare. Skitlustigt att man kan bli så avvänjd från godis! Det kändes kletigt i munnen på något sät, som om chokladen täckte hela insidan av munnen. Skumt!
Kommentarer
Trackback
