Mitt liv på Irland

Nu har jag varit och tagit kort uppe på mina parkeringshustak igen. Men jag besparar er de bilderna för ni är säkert inte lika intresserade av närbilder på flagnande färg, hustak och parkeringsrutor som jag är.

Jag drack en kopp kaffe på Amnesty caféet, men jag märker att jag kommit in i en ny fas. Jag går liksom igenom olika stadier och under några veckors tid har jag varit i ett dricka-kaffe-i-evigheter-och-läsa-bok stadie. Nu lockar det inte fullt så mycket längre eftersom jag har så mycket att styra med konstprojektet, diverse ansökningar, fixa klart det sista på min animation etc. så jag har inte ro att bara sitta och läsa i evigheter (och inte tid för den delen heller) så de sista dagarna har jag hellre suttit och kladdat i min notebook än att ens ta upp boken ur väskan. Det är inte Tjechovs fel, han är ju skitbra, det är bara jag som kommit in i ett nytt stadie. Det går som i vågor sånt här för mig.

Nu måste jag äta nåt för jag vill hinna gå en liten promenad innan det blir mörkt och sen kanske gå och ta en pint med Sean. Han visste inte om han skulle ut med sina jobbarkompisar eller ej, så får se hur det blir.

Jag visar er de här bilderna på mig istället som jag tog alldeles nyss: