Mitt liv på Irland

Den stora är klar.

Spenderade några timmar i ateljén även idag och är nu mer eller mindre klar med min andra och sista stora tavla till Dock Discourse utställningen nästa månad. Längtar efter att uppdaterna min hemsida med alla nya tavlor från Dock projektet samt (Un)familiar projektet som visades i Syracuse och ska visas i Galway Arts centre i sommar. Vill dock att det ska vara en överraskning för de som går på vernissagerna, så att de inte har sett allt innan, så därför måste jag vänta. Jag brukar ju lägga upp grejer här på bloggen efterhand, men det är för att det är en svensk blogg som utställningsbesökarna här på Irland inte läser, min engelska, ganska sporadiska hemsideblogg har jag bara uppdaterat med kryptiska close ups och ateljébilder sista halvåret.


Utsikt från Hynes car park. 100x100 cm.

Detalj:


Ateljén med alla Dock Discourse tavlorna:


Hoppas att de gör sig bra nere på 126 galleriet sen då.


När jag kom hem så upptäckte jag att det kanske är hög tid att plocka bort påskgräset. Kycklingarna ser ut att ha dött åtminstone! I'm the worst housewife som Sean brukar säga... haha!



Utsikten nedanför vårt fönster alldeles nyss.

Sean har gått till sin local The Salt House för att ta en pint med Eoin så jag ska nog göra te, äta ett par ballerinakex och kolla på 2001: a space oddyssey som jag fick i födelsedagspresent. Var åratal sen jag såg den!

Vad härligt att du pratar irländsk dialekt, det är ju så charmigt! Själv har jag utvecklat min engelska till nästintill flytande men har ju dock en hemsk amerikansk dialekt, haha!

Jag förstår vad du menar. jag har en salig blandning här av svenska, franska, norska, brittiska och amerikanska vänner. Och en från Ukraina som jag pratar franska med.

Så det blir ju att man inte utvecklar språket så som man kunnat om man BARA umgåtts med fransmän, men så blir det lite svårare i början eftersom att man inte kan kommunicera ordentligt. Då är det skönt och tryggt med svenska och engelsktalande vänner med :-)



En av mina bästa vänner bodde faktiskt i Dublin i två år och hon berättade också att det var svindyrt och dålig standard. Det är ju verkligen så, Sverige ligger otroligt mycket längre fram i utvecklingen och vi har det bra som har ett så modernt och fungerande samhälle!

Som du säger, man lär sig otroligt mycket om sig själv och andra. Det är inte så konstigt att det finns så mycket fördomar och rasism i Sverige, folk känner inte till hur det fungerar i andra kulturer och länder.



Paris finns alltid, så det tycker jag du ska besöka när tiden är mogen. Det är en vacker stad!



Fina tavlor föresten. Lite annorlunda och unikt :-)

jättefin blogg, gillar speciellt headern!! :D