Pepp, plock och grenar.
Den här tjusiga projektorn är min! Mamma köpte ett helt gäng med grejer från en tjej vars pappa hade dött och de höll på att städa ur hans lägenhet. Super 8 projektorn, en diabildsprojektor och en projektorduk - alltsammans för bara 300 kr. Normalt sett kostar en projektor minst ett par tusen. Enda nackdelen var att de inte kunde hitta strömsladden så jag måste hitta en ny sån innan jag kan använda den. Eumig projektorn i fråga tillverkades kring 1975 och är både snygg och bra. Att kolla på grejerna live får dock vänta tills jag är i Sverige nästa gång.
Idag hade jag planeringsmöte på ett café med Majella, en konstnär som gick ut min konsthögskola förra året och just nu gör ett residency i Galway Arts Centre. Vi har blivit tillfrågade att vara med i ett jättekul projekt som heter "Live @ 8 on tour". Video och performance kvällen som normalt äger rum i Bar Eight sista onsdagen varannan månad ska till Occupy Space galleriet i Limerick den 12 maj. Vi två ska göra en väggmålning/installation i galleriet och får några dagar på oss att utföra det innan den 12:e. Ska bli både roligt och spännande eftersom vi inte gjort något liknande innan. Kommer antagligen bli en blandning an stencils, akryl, objekt etc. Var iallafall himla trevligt att prata med Majella, trots att vi bara setts en gång innan, så vi blev kvar där i två timmar.
Sen kontaktade jag min kompis Shane för att ta reda på var vi kan få tag i akrylbaserad graffiti färg och han visste ett asbra ställe i Dublin (han bor där) så nästa gång han kommer till Galway ska han ta med några burkar. Färgerna har dessutom underbara namn såsom "Metropolis grey" och "Replicant red" (både Metropolis och Blade Runner referenser där!)
Har även äntligen gjort ett soundtrack till DVD versionen av min Super 8 film. Köpte en Casio mini synth för två veckor sedan. Spenderade första veckan med att lära mig några ackord och hitta på melodislingor och förra veckan med att spela in det hela på min mac. Är lite lagon lo-fi sådär och till saken hör att jag inte kunde spela mer än Gubben noak på piano innan, fast jag spelar ju gitarr och har väl musiköra eller vad man kallar det, så det gick bra. Jag gillar att lära mig nya saker och jag har velat ha en casio synth ett tag nu så då fick jag ju en anledning att köpa en. Skulle vara roligt att lära sig spela piano nån gång, fast jag är för lat för att plugga noter och sånt där.
Trädpromenad för ett par veckor sedan. Jag och Majella har kommit fram till att vår största gemensamma nämnare är träd och bara trädgrenar, så det kommer nog att figurera på något sätt i vår installation. Jag har lite grenmani för tillfället, ateljén är fylld med kvistar och jag målar grenar, bygger grejer etc.
Nu är jag äntligen på bättringsvägen från den hemska förkylningen jag haft ända sen i fredags. Igår var jag verkligen så less på att vara hemma och kolla på film och kunde äntligen gå in till stan lite. Är fortfarande förkyld men det håller på att gå bort. Igår var en kass dag på flera sätt, men det har tagits igen med en hel del pepp och idag var en himla bra dag faktiskt, dessutom var det riktigt vårigt och varmt ute. Jag har satt ihop ett par hundra gem på min ateljévägg och fixat med olika grejer. Minns en gång i gymnasiet när jag satt vid pappas skrivbord och pratade i telefon och lyckades sätta ihop alla gem i pappas burk till en lång remsa. Snacka om att pappa var sur när han sen skulle ta ett gem och han märkte att hela skålen följde med! Haha!
Åh vad jag älskar min ateljé! Jag kan liksom bara vara här i timtal, utan att ens göra särskilt mycket, bara för att jag trivs så bra.
Vegetariska färspiroger
Nu inleder jag mitt första matblogg inlägg. Jag lagade så goda piroger av soyafärsen jag hade över så jag tänkte visa lite bilder. Men då vill ni väl ha recept också i så fall så jag säger på ett ungefär hur jag gjorde.
Fyllning:
Man kan ju ha vanlig köttfärs, eller nån annan röra i. Men det här använde jag.
Men iallafall... Bryn färsen (den som säljs här måste man hälla i lika delar vatten så att den sväller, den svenska gör man inte det med) tillsätt vitlök, vanlig lök och fräs lite innan du häller i resten av ingredienserna. För att piffa upp det hela så hävde jag i malda nejlikor (bra smakkombination med soyafärsen), hackade oliver, sojasås och balsamvinäger - efter behag.
När denna bolognaise sås skulle användas i pirogerna så ville jag ju ha bort all extra vätska, så jag hällde av vätska och rörde i några matskedar majsmjöl för att stabilisera det hela.
Pirogdeg:
Jag ville göra en lite nyttigare deg än bara vetemjöl, men samtidigt var det ju St Patricks day och jag hade ingen lust att springa in till stan för att leta ingredienser så jag tog de mjölsorter jag hade hemma. Men jag vet ju att det finns sånt där som dinkel och bovete etc som folk skulle kunna använda istället.
Ugn: 225 grader C
Mjölet kan man bestämma själv vilken sort man vill ha, bara deciliter antalet blir rätt. Ungefär 50/50 vetemjöl/ grovt mjöl brukar bli en bra deg. Tar man bara grovt mjöl så blir det rätt hårt och segt.
* Den jäst som säljs på Irland måste vara dubbelt så stark för fast jag bara använder en tredjedel av vad som står i svenska recept så säger det kaschlofs och allt jäser nästan ur bunken på bara en kvart.
Smält smöret i en kastrull och tillsätt mjölken och värm till fingervärme. Om det är färskjäst så smular du ner det i bunken och häller på degvätskan. Om det är torrjäst så väntar du och blandar ner det i mjölet. (Är det nån mer än jag som älskar lukten och konsistensen av färskjäst? Det säljs bara nån gång ibland i hälsokostaffären här om de fått in det från Tyskland. Irländarna använder mest self raising flour, bakpulver eller bikarbonat när de bakar. Self raising flour är helt otänkbart om man använder svenska recept, fick jag bli varse under mitt första utländska lussekattsbak '04).
Är ni med eller har jag snackat bort er? Nu ska ni, efter degvätskan, tillsätta resten. Blanda i mjölet i omgångar och rör om. Glöm inte jästen, sockret och saltet. Låt jäsa ca 30 min (jag fick dock börja baka ut mitt nästan direkt, jag har ju superjäst!)
Nu kommer en instruktiv bildkavalkad:
Kavla ut degen så att den blir ca 0.5 cm tjock och tryck ut rundlar med en lagom stor skål. (självklart tog jag bara kort på en som inte ser rund ut!) Lägg en klick fyllning på halva rundeln, se till att spara en kant runtomkring.
Vik över degen på mitten - såhär.
Sen tar du skaftet på ett passande bestick och trycker ett snyggt mönster. Se till att degen verkligen trycks ihop och låt sedan stå på plåten och jäsa i en kvart eller nåt sånt. När det jäst kan det hända att du får trycka till degen lite igen.
När pirogerna är redo för ugnen så penslar du dem med ägg. Grädda långt ner i ugnen ca 15 min.
Nu är de första klara!
Om du får deg över (för receptet är för en ganska stor sats) så kan du alltid forma ett par brödkakor och grädda när pirogerna är klara, för det är ju en helt vanlig bröddeg egentligen. Så det gjorde jag.
Så här många blev det. Första gången jag gör piroger! Jag var så stolt att jag kände för att springa ner på torget och bli brödgumma och börja sälja på direkten, de var ju så tjusiga!
Goda och mättande är de dessutom! Nu har jag fryst in de flesta. De funkar som medhavd lunch (om man har micro) eller som kvällsmat om man t ex gör en sallad till. Det ska jag göra ikväll. Fast tur ändå att jag hann smaka dem medan jag var vid mina fulla sinnen så att säga, för nu har jag åkt på sån himla värk i halsen och början till en förkylning så det är stor risk att mina smaklökar kommer vara rätt kassa framåt kvällen.
Så tycker jag. Och har tyckt långt innan veckans obehagliga händelser. Skulle gärna vilja få tag i en sån där pin att sätta på jackan. Rätt orelaterat till pirogerna men ändå.
Tidigare idag - efter diverse Lemsip och Strepsils (så att jag överhuvudtaget kunde prata) så var jag och fikade med en kvinna som heter Aideen som jag aldrig träffat förr men som vill använda min tunnelvideo 'Travelling Through' till launchen av en novellsamling av The Atlantis Collective under Cuirt Festival of Literature som går av stapeln här i april. Alltid kul när folk hör av sig sådär och gillar ens grejer, och så ger det ju lite publicitet för mig också.
Fyllning:
Man kan ju ha vanlig köttfärs, eller nån annan röra i. Men det här använde jag.
- fryst soyafärs
- Dolmio tomatsås
- Ratatouille konserv
- vitlök
- nån annan lök
- gröna oliver
- malda nejlikor
- soja
- balsamvinäger
Men iallafall... Bryn färsen (den som säljs här måste man hälla i lika delar vatten så att den sväller, den svenska gör man inte det med) tillsätt vitlök, vanlig lök och fräs lite innan du häller i resten av ingredienserna. För att piffa upp det hela så hävde jag i malda nejlikor (bra smakkombination med soyafärsen), hackade oliver, sojasås och balsamvinäger - efter behag.
När denna bolognaise sås skulle användas i pirogerna så ville jag ju ha bort all extra vätska, så jag hällde av vätska och rörde i några matskedar majsmjöl för att stabilisera det hela.
Pirogdeg:
Jag ville göra en lite nyttigare deg än bara vetemjöl, men samtidigt var det ju St Patricks day och jag hade ingen lust att springa in till stan för att leta ingredienser så jag tog de mjölsorter jag hade hemma. Men jag vet ju att det finns sånt där som dinkel och bovete etc som folk skulle kunna använda istället.
Ugn: 225 grader C
- 100g svensk jäst*
- 7.5 dl mjölk (rismjölk eller soyamjölk går också bra)
- 2.5 dl vatten
- 100g smör eller margarin
- ett par nypor socker
- 4 tsk salt
- 7 dl fullkornsmjöl
- 3 dl hirsmjöl (millet flakes) nåt jag hittade hemma
- 14 dl vetemjöl
Mjölet kan man bestämma själv vilken sort man vill ha, bara deciliter antalet blir rätt. Ungefär 50/50 vetemjöl/ grovt mjöl brukar bli en bra deg. Tar man bara grovt mjöl så blir det rätt hårt och segt.
* Den jäst som säljs på Irland måste vara dubbelt så stark för fast jag bara använder en tredjedel av vad som står i svenska recept så säger det kaschlofs och allt jäser nästan ur bunken på bara en kvart.
Smält smöret i en kastrull och tillsätt mjölken och värm till fingervärme. Om det är färskjäst så smular du ner det i bunken och häller på degvätskan. Om det är torrjäst så väntar du och blandar ner det i mjölet. (Är det nån mer än jag som älskar lukten och konsistensen av färskjäst? Det säljs bara nån gång ibland i hälsokostaffären här om de fått in det från Tyskland. Irländarna använder mest self raising flour, bakpulver eller bikarbonat när de bakar. Self raising flour är helt otänkbart om man använder svenska recept, fick jag bli varse under mitt första utländska lussekattsbak '04).
Är ni med eller har jag snackat bort er? Nu ska ni, efter degvätskan, tillsätta resten. Blanda i mjölet i omgångar och rör om. Glöm inte jästen, sockret och saltet. Låt jäsa ca 30 min (jag fick dock börja baka ut mitt nästan direkt, jag har ju superjäst!)
Nu kommer en instruktiv bildkavalkad:
Kavla ut degen så att den blir ca 0.5 cm tjock och tryck ut rundlar med en lagom stor skål. (självklart tog jag bara kort på en som inte ser rund ut!) Lägg en klick fyllning på halva rundeln, se till att spara en kant runtomkring.
Vik över degen på mitten - såhär.
Sen tar du skaftet på ett passande bestick och trycker ett snyggt mönster. Se till att degen verkligen trycks ihop och låt sedan stå på plåten och jäsa i en kvart eller nåt sånt. När det jäst kan det hända att du får trycka till degen lite igen.
När pirogerna är redo för ugnen så penslar du dem med ägg. Grädda långt ner i ugnen ca 15 min.
Nu är de första klara!
Om du får deg över (för receptet är för en ganska stor sats) så kan du alltid forma ett par brödkakor och grädda när pirogerna är klara, för det är ju en helt vanlig bröddeg egentligen. Så det gjorde jag.
Så här många blev det. Första gången jag gör piroger! Jag var så stolt att jag kände för att springa ner på torget och bli brödgumma och börja sälja på direkten, de var ju så tjusiga!
Goda och mättande är de dessutom! Nu har jag fryst in de flesta. De funkar som medhavd lunch (om man har micro) eller som kvällsmat om man t ex gör en sallad till. Det ska jag göra ikväll. Fast tur ändå att jag hann smaka dem medan jag var vid mina fulla sinnen så att säga, för nu har jag åkt på sån himla värk i halsen och början till en förkylning så det är stor risk att mina smaklökar kommer vara rätt kassa framåt kvällen.
Så tycker jag. Och har tyckt långt innan veckans obehagliga händelser. Skulle gärna vilja få tag i en sån där pin att sätta på jackan. Rätt orelaterat till pirogerna men ändå.
Tidigare idag - efter diverse Lemsip och Strepsils (så att jag överhuvudtaget kunde prata) så var jag och fikade med en kvinna som heter Aideen som jag aldrig träffat förr men som vill använda min tunnelvideo 'Travelling Through' till launchen av en novellsamling av The Atlantis Collective under Cuirt Festival of Literature som går av stapeln här i april. Alltid kul när folk hör av sig sådär och gillar ens grejer, och så ger det ju lite publicitet för mig också.
Han den där St Patrick.
Det bästa med St Patrick's day är att hänga ut genom vårt fönster och fotografera paraden som går förbi nedanför. (förra året var jag ju i Glasgow, men 2009 gjorde jag samma sak). Det överdrivna festande och pinsamma beteende som dagen sedan övergår i kan jag vara utan... jag menar, bara för att det finns ett rykte om "the drunken Irish" så måste man väl inte leva upp till det, eller? Sean dricker i måttliga mängder, några pints i veckan, men när han inte dricker lika mycket som sina jobbarkompisar så tittar de frågande på honom "but you're Irish..." som att det gör att han måste leva upp till den stämpeln.
St Patricks day ska vara en familjedag tycker jag, och därför tycker jag om att titta på paraden. Barnen är så söta och upprymda, både de som står och tittar på och de som är med. Här nedan kommer lite bilder tagna genom fönstret vid lunchtid idag.
Vilka går då i en St Patrick's day parad?
Ja, det varierar helt beroende på om man är i en stor eller liten stad. I de mindre städerna drar de ihop allt de kan hitta så det kan vara traktorer, företagsbilar, politiker, skolbarn etc. I Galway är det dock främst stadens föreningsliv som visar upp sig. Därför hittar man mycket multikulturella inslag från olika länders lokalföreningar bla. Indien, Kina, Ukraina och Spanien. Och så alla sportklubbar: Gaelic football, Aikido, Judo, Cheer leading, magdans, boxning etc. Sedan välgörenhetsorganisationer som t ex Amnesty, Lifeboat Guard och så cirkus och teaterföreningar. Normalt sett brukar de få dit några brass bands från USA med Amerikan-irländare, men det såg jag inte i år, de jag såg var lokala band. Om jag nu inte lyckades missa det.
Nu håller jag på och bakar piroger och Sean har gått till jobbet. Gjorde så himla mycket sojafärs till pastan igår så tänkte pröva soyafärspiroger av resten. Det går bra så här långt, förutom att vår ugn har problem med varmluftsfläkten som stannar och startar och har sig halvvägs genom bakningen, och ändå har vi fått den fixad två gånger. Ugnen är bara 1,5 år, jäkla måndagsexemplar! Det kanske blir ett bakbloggs-inlägg senare, vi får se.
St Patricks day ska vara en familjedag tycker jag, och därför tycker jag om att titta på paraden. Barnen är så söta och upprymda, både de som står och tittar på och de som är med. Här nedan kommer lite bilder tagna genom fönstret vid lunchtid idag.
Vilka går då i en St Patrick's day parad?
Ja, det varierar helt beroende på om man är i en stor eller liten stad. I de mindre städerna drar de ihop allt de kan hitta så det kan vara traktorer, företagsbilar, politiker, skolbarn etc. I Galway är det dock främst stadens föreningsliv som visar upp sig. Därför hittar man mycket multikulturella inslag från olika länders lokalföreningar bla. Indien, Kina, Ukraina och Spanien. Och så alla sportklubbar: Gaelic football, Aikido, Judo, Cheer leading, magdans, boxning etc. Sedan välgörenhetsorganisationer som t ex Amnesty, Lifeboat Guard och så cirkus och teaterföreningar. Normalt sett brukar de få dit några brass bands från USA med Amerikan-irländare, men det såg jag inte i år, de jag såg var lokala band. Om jag nu inte lyckades missa det.
Nu håller jag på och bakar piroger och Sean har gått till jobbet. Gjorde så himla mycket sojafärs till pastan igår så tänkte pröva soyafärspiroger av resten. Det går bra så här långt, förutom att vår ugn har problem med varmluftsfläkten som stannar och startar och har sig halvvägs genom bakningen, och ändå har vi fått den fixad två gånger. Ugnen är bara 1,5 år, jäkla måndagsexemplar! Det kanske blir ett bakbloggs-inlägg senare, vi får se.
Teneriffa med familjen Hastings.
Jag var en vecka på Teneriffa med Sean, hans föräldrar, moster Kathleen, syster Laura och bror Keith mellan den 23 februari och 2 mars. Ryanair har precis börjat flyga dit en gång i veckan från Knock airport, som ligger bara en timme från Westport, så det blev bestämt att vi alla skulle åka dit för att fira mamma Marys 60 års dag. Seans föräldrar åker på solsemester ca 2 gånger om året, men vi andra ser det ju normalt sett inte som vår grej så därfor var det kul att göra nåt sånt för omväxlings skull. Och man tackar ju inte gärna nej till strand och solsken mitt i det Irländska regnrusket. Nu sen vi kom tillbaka har det iochförsig blivit vår och bättre väder, men när vi åkte var det riktigt hemskt och regnigt.
Vi yngre kände inte för att ligga vid poolen hela dagarna och lyssna på underhållning avsedd för medelålders/äldre människor hela kvällarna så vi hittade på lite annat, bla en dagstur till huvudstaden Santa Cruz där vi besökte tre museer och en tur upp på vulkanen Teide med buss och linbana. Och så slappade vi på sandstränderna och jag badade i havet.
Las Americas
Utsikt från vår balkong.
Santa Cruz.
Sean och Laura.
Var på deras moderna museum och såg en skitbra utställning med en konstnär från kanarieöarna som heter Juan Gopar.
Sen var vi på Museum of Nature and man. De hade otäcka mumier i ett rum!
Los Cristianos. Jag togs nog garanterat för att vara irländare - rödhårig och vitast på stranden!
En dag på stranden med Brighton Rock. Underbart!
Att fika på balkongen på seneftermiddagen. Åh tänk om det kunde vara soligt på sommaren lite oftare på Irland, och tänk om vi hade en balkong...
På väg uppför vulkanen Teide, Spaniens högsta berg. Toppen är 3000 meter hög. Först fick man åka buss, sen linbana och ville man allra högst upp på toppen skulle man få vandra en timme till men det hade vi inte tid eller skor till att göra.
Detta är botten på stora kratern, en gång en gigantisk vulkan som exploderade. Den mindre vulkanen som finns kvar hade senast utbrott 1909. Linbanan går längst bergskammen på höger sida upp till avsatsen där det är ljusare berg.
Sean, Laura och Keith. Tre utav fyra av syskonen Hastings.
Sista dagen efter vulkanen åt jag och sen middag på en svensk restaurang som hette Göta Kanal. De hade en pub där de visade SVT och alla sportevenemang och intill fanns "Viking Bar" som säkerligen fått sitt namn från Sällskapsresan filmen. I de flesta kiosker sålde de dessutom Expressen och Aftonbladet, så även om jag aldrig brukar köpa dem i Sverige (förutom när jag bläddrar igenom pappas tidningar) så var jag tvungen att köpa och läsa Expressen där, så jag kände mig närmare Sverige när jag var där än vad jag gör på Irland...
Lite sjukt egentligen att det är som vissa kvarter där alla Skandinaver hänger och har sin egen underhållning etc. och sen andra kvarter där alla engelska och irländska pubar ligger och där de hänger. Det där med charterresor är lite konstigt när man tänker på det - att man åker till ett annat land och vill ha alla bekvämligheter och saker man känner igen hemifrån utan något från den inhemska kulturen, förutom paella och spanskt vin. Fast nu var ju inte våran resa med chartergrupp tack och lov. Solresor passar självklart pensionärer och barnfamiljer bäst, men eftersom vi var ett gäng som åkte så hade vi ju sällskap av varandra och det var kul att umgås eftersom vi inte ses så himla ofta och så var det underbart med sommarväder!!
Sista kvällen i baren The Drunken Duck. De hade ett kortspels bingo som vi deltog i. När man hade kortet de ropade ut skulle man skrika "Ram it in!" och om man inte hade det skulle man ropa "Boooo" och göra tummen ner. Jag tror att vi gjorde mer av det sistnämnda! haha! Sen drack vi te och rostade bröd i Kathleen, Laura och Keiths rum efteråt och gick inte och lade oss förrän halv 3, och sen var vi tvungna att gå upp igen klockan 3 för att åka till flygplatsen. Vi var skapligt trötta men det gjorde inget.
Vi yngre kände inte för att ligga vid poolen hela dagarna och lyssna på underhållning avsedd för medelålders/äldre människor hela kvällarna så vi hittade på lite annat, bla en dagstur till huvudstaden Santa Cruz där vi besökte tre museer och en tur upp på vulkanen Teide med buss och linbana. Och så slappade vi på sandstränderna och jag badade i havet.
Las Americas
Utsikt från vår balkong.
Santa Cruz.
Sean och Laura.
Var på deras moderna museum och såg en skitbra utställning med en konstnär från kanarieöarna som heter Juan Gopar.
Sen var vi på Museum of Nature and man. De hade otäcka mumier i ett rum!
Los Cristianos. Jag togs nog garanterat för att vara irländare - rödhårig och vitast på stranden!
En dag på stranden med Brighton Rock. Underbart!
Att fika på balkongen på seneftermiddagen. Åh tänk om det kunde vara soligt på sommaren lite oftare på Irland, och tänk om vi hade en balkong...
På väg uppför vulkanen Teide, Spaniens högsta berg. Toppen är 3000 meter hög. Först fick man åka buss, sen linbana och ville man allra högst upp på toppen skulle man få vandra en timme till men det hade vi inte tid eller skor till att göra.
Detta är botten på stora kratern, en gång en gigantisk vulkan som exploderade. Den mindre vulkanen som finns kvar hade senast utbrott 1909. Linbanan går längst bergskammen på höger sida upp till avsatsen där det är ljusare berg.
Sean, Laura och Keith. Tre utav fyra av syskonen Hastings.
Sista dagen efter vulkanen åt jag och sen middag på en svensk restaurang som hette Göta Kanal. De hade en pub där de visade SVT och alla sportevenemang och intill fanns "Viking Bar" som säkerligen fått sitt namn från Sällskapsresan filmen. I de flesta kiosker sålde de dessutom Expressen och Aftonbladet, så även om jag aldrig brukar köpa dem i Sverige (förutom när jag bläddrar igenom pappas tidningar) så var jag tvungen att köpa och läsa Expressen där, så jag kände mig närmare Sverige när jag var där än vad jag gör på Irland...
Lite sjukt egentligen att det är som vissa kvarter där alla Skandinaver hänger och har sin egen underhållning etc. och sen andra kvarter där alla engelska och irländska pubar ligger och där de hänger. Det där med charterresor är lite konstigt när man tänker på det - att man åker till ett annat land och vill ha alla bekvämligheter och saker man känner igen hemifrån utan något från den inhemska kulturen, förutom paella och spanskt vin. Fast nu var ju inte våran resa med chartergrupp tack och lov. Solresor passar självklart pensionärer och barnfamiljer bäst, men eftersom vi var ett gäng som åkte så hade vi ju sällskap av varandra och det var kul att umgås eftersom vi inte ses så himla ofta och så var det underbart med sommarväder!!
Sista kvällen i baren The Drunken Duck. De hade ett kortspels bingo som vi deltog i. När man hade kortet de ropade ut skulle man skrika "Ram it in!" och om man inte hade det skulle man ropa "Boooo" och göra tummen ner. Jag tror att vi gjorde mer av det sistnämnda! haha! Sen drack vi te och rostade bröd i Kathleen, Laura och Keiths rum efteråt och gick inte och lade oss förrän halv 3, och sen var vi tvungna att gå upp igen klockan 3 för att åka till flygplatsen. Vi var skapligt trötta men det gjorde inget.
